TILLÖKNING...

...i viken.

Hela min semester har jag följt med de två som sakta seglat omkring i kvällningen, men nu idag hade de två duntofsar med sig!
Det här är kanske det allra bästa med att sommartid bosätta sig ute i obyggden, långt från folk och fä.
Man får följa med allt detta!

Skraken har fått ungar och dyker upp varje morgon och varje kväll för att leva runt i det grunda vattnet vid vår strand. Eller, det är ungarna som lever loppan. Mammorna kollar bara in med stoiskt lugn.
Lillungen utbrast för många år sedan då vi satt och följde med deras stojande:
- Herreje, de måste ha ADHD hela bunten så som de rusar omkring!!!
(och de är inte alldeles enkla att fånga på bild....;))
Men svanarna - ja de är bara majestätiska och rätt coola.
Så där som man själv kunde tänka sig vara...?
Lite småcool sådär. Ibland.

Midsommargänget har rest iväg, idag är en mellandag och i morgon anländer mera sällskap.
Nästa vecka blir det snudd på invasion - fast det gänget landar i den  andra stugan, på andra sidan udden. Jag gillar ju skarpt att ha folk omkring mig, men lika mycket gillar jag att få gå omkring ensam med min kamera och se omkring mig i det vardagliga med "kameraögon".

Här blev pappa-svan lite nervös över att en liten terrier-tös valde att vada ut ett stycke i vattnet - han skulle bara veta hur hon avskyr vatten, då så skulle han inte alls ha behövt brusa upp sådär...men det kan han ju inte veta!

Nu, i skrivande stund, är den lilla svanfamiljen på väg tillbaka till sitt vassbo ett stycke härifrån.
Den här gången väljer både hunden och jag att bara lugnt följa med deras segling genom viken från terassens bekväma tillvaro.
Man skulle ju gärna villa berätta att man sitter här med solglasögonen på näsan, och sommarklänningen stilla fladdrande i vinden...

...men nu är det inte riktigt så.
Det har varit riktigt ruggigt kallt idag och det där men lager-på-lager-kläder har känts mer än rätt.
Spisen har fått svälja både en och två och tre famnar björk-klabbar medan regnet mer eller mindre har öst ner utanför.
Temperaturen har med nöd och näppe klättrat upp till 13-strecket, så här är det inte direkt så att man skulle ha lust att kasta bikinin på sig!

Stack mig fram och tillbaka till lägenheten i stan - hade sålt min "öppna spis" (den-som-går-på-etanol) och köparna kom och avhämtade den idag. Passade på att rota i diverse flyttlådor efter ylletröjor och långkalsonger. Det är liksom det som är hot-stuff-mode här denna sommar.

Är man en liten svanunge kan man  bara vara glad över varenda ett litet svandun som täcker kroppen.
Här är det liksom inte värmebölja så det skulle störa precis...

Ja, skulle jag nu bli tvingad till ett sopp i havet, så skulle jag förmodligen väsa som vilken ilsken svan som helst liksom.
Kvällsdopp är inte högst på prio-listan om vad jag vill uppleva just i dag.
Sommaren får nog lov att sätta lite fart nu, om havet skall hinna uppnå en dräglig temperatur för oss stackare som inte har ett skyddande dunlager att ta till.

Här hjälper det inte att man jobbat upp ett och annat kilo under årens lopp - 
det är lika förbannat kallt ändå! 

När den dagen kommer att jag (frivilligt) doppar hela mig i den något svala Östersjön skall jag låta er få veta det, ja lovar.
Tills det tänker jag köra myskväll med sockor, brasa en skön filt och en riktigt ruggigt spännande bok.
Det eftersom lillungen med kompis lagt beslag på Tv:n  - och det efter att DE doppat sig i havet.
Shit, vad modiga DE är.

Men inte jag.
Jag är riktigt mesig vad gäller kalla simturer jag.
Inte alls sådär coola som svanarna!

Inga kommentarer: